Jag vet att du finns här,
för det känner jag när jag saknar dig som mest och det gör mig glad. Just nu saknar dig mer än nånsin. Jag dömmer och tänker på dig. Saknar dina kramar, ditt skratt och dina roliga berättelser som du brukade berätta med full inlevelse. Jag vill spola tillbaka tiden då du låg mellan mig och Adam och läste godnatt sagor, sjöng "när trollmor har lagt sina elva små trollbarn och bundit fast dom i svansen.." och när du kliade mig i håret tills jag somnade. Jag har så många minnen och oftast blir jag glad och stolt när jag tänker på dig för det finns ingen i världen som har haft en sådan kärleksfull och lekfull pappa som jag har haft. Jag kommer så väl ihåg när du skulle leka med barbie med mig då jag blev arg för att du "lekte fel". :)
Jag saknar dig väldigt mycket och jag längtar tills jag får krama dig igen. För det vet jag att jag kommer få göra igen. Någon gång, förmodligen på den vackraste platsen som finns.
<3
