Isabellematildakruger

Just nu är det mycket som känns jobbigt, samtidigt som jag ser framemot framtiden. Jag saknar gymnasietiden och jag är arg på mig själv för att jag längtade så mycket efter studenten och att flytta hemifrån. Jag saknar min klass och när jag inser att jag aldrig mer kommer att få ha dom samlade nere på media känns allt som en katastrof. Jag saknar Söderhamn även om jag vet att jag skulle hata staden lika fort igen om jag skulle bo där. Jag vill inte bli vuxen, jag vill tillbaka till gymnasiet! Jag får ångest och jag saknar ihjäl mig efter männsikor som jag är så vana vid att se varje dag. Allt känns bara så sorgligt... det är skit jobbigt!